Jeg tenker at musikk er virkningsfullt, og kanskje også nødvendig, ikke bare julestemning, men for livet generelt. Det er virkningsfullt når musikken treffer en klangbunn i meg, som gir opplevelse av glede. En glede som også inneholder rom for det sårbare, lengsel og ettertanke. Når det gjelder julesalme, så har jeg valgt Carola sin salme: «Himlen i min famn», da den rommer dybder av livets forunderligheter.
Salmen er ganske ny, men handler om den gamle historien. Om Jesus som ble født, som har vært fortalt så mange ganger, på så mange måter. Oftest gjennom en forteller med avstand og overblikk. I denne salmen ser vi den storslåtte hendelsen med Maria sine øyne. Det gjør at fortellingen blir litt annerledes, mer følelsesladet, og jeg kan relatere meg til den gamle fortellingen på en ny måte.
Gjennom salmen kan jeg også relatere til «min verden». Til egen erfaring av å holde et nyfødt barn i armene. Det er en sjelsettende hendelse, og undringen over fremtiden for det lille barnet, er presserende.
Samtidig tenker jeg at «Marias formuleringer» så tydelig viser til det spesielle med dette Jesus-barnet, og undringen over de ekstraordinære hendelsene som inntraff den natten i Betlehem.
Under en julegudstjeneste vi hadde for noen år siden, hvor fortellingen om Jesu fødsel ble lest, og Marias undring ble grunnet over, kom en ungdom frem i kirken og sang denne salmen. Det ble som at vi fikk oppleve Marias tanker i nåtid. En ung kvinne, som formidlet lykken over å ha fått et barn, men også bekymringene for hvor dette skulle bære, og hva alle disse ekstraordinære hendelsene kunne bety? Det gjorde dypt inntrykk.
At foreldre bekymrer seg for sine barn, er velkjent. Og å få dette perspektivet inn i fortellingen om Gud som fødes til denne verden, gjør den enda sterkere og mer troverdig. Salmen har også en melodi som trekker meg til ettertenksomhet og takknemlighet. En takk som rettes mot livet selv, og for at jeg kan tro denne gamle fortellingen.
Når vi nå går inn mot jul, med alle de uroligheter som omgir oss, gir denne salmen et ansikt til alle foreldre som frykter for sine barns liv. En frykt også Maria, Jesu mor, en gang kjente, der hun satt med et nyfødt barn i armene. Et barn som viste seg å være en alltid tilstedeværende Gud.
Himlen i min famn finner du som nummer 72 i Norsk Salmebok.
Himlen i min famn
Vem har tänt den stjärnan som speglas i ditt öga?
Vem tog mörket bort i herdars blick din första natt?
Vem har flätat kronan, av strå omkring din panna
Vem har fört tre vise till vårt stall min kära skatt?
Är du en av tusen små?
Är du han dom väntar på?
Du mitt lilla barn,
en ängel givit namn.
Är du jordens dolda skatt?
Jag fått skydda denna natt.
Är det själva himlen
som jag gungar i min famn.
Vem har väckt den rädslan, som lät ditt hjärta gråta?
Varför tar din hand så hårt ett grepp om mammas hår?
Runt oss dansar skuggor, nu är ängeln borta
han sa så mycket vackert, mycket mer än jag förstår.
Är du en av tusen små?
Är du han dom väntar på?
Du mitt lilla barn,
en ängel givit namn.
Är du jordens dolda skatt?
Jag fått skydda denna natt.
Är det själva himlen
som jag gungar i min famn.
Musik
(gungar i min famn)
Giv att dina dagar får bli till andras glädje
giv att alla möter dig med kärlek mild och god
Aldrig ska jag glömma, de ord som jag fick höra
vad som än oss händer vill de ge oss kraft och mod
Är du en av tusen små?
Är du han dom väntar på?
Du mitt lilla barn,
en ängel givit namn.
Är du jordens dolda skatt?
Jag fått skydda denna natt.
Är det själva himlen
som jag gungar i min famn.
Vem har tänt den stjärnan som speglas i ditt öga
Himmeldiamanten, över staden betlehem
Hør Himmlen i min famn med Carola